Kval:
Profilen är 42 fot med mycket olja, 6 seriers "vanligt" 5-manna spel och sedan 12 serier baker, 20 lag och cut till topp 6. Det är förutsättningar för Dominic Barrett, Stu Williams, Osku Palermaa, Jesper Svensson och mig.
Profilen skulle visa sig vara strike vänlig och det strajkades väldigt mycket speciellt i början. Vårt lag spelade ok men vi var inte med i toppen, men vi närmade oss hela tiden och efter 5 serier var vi riktigt nära första platsen. Tyvärr avslutade vi lite sämre, men lyckades rädda serien till 50 över och behålla 2:a platsen.
"Super teamet" (O'Niell, Barnes, Jones, Malott och Belmo) avslutade starkt och ledde med nästan 200 pinnar, då snittade vi ändå nästan 230!!
Barrett 1435
Jeppe 1416
Lasen 1383
Stu 1346
Osku 1311
Efter 1 timmas lunch paus och omoljning var det dags för 12 serier baker och om någon skulle påstå att vi skulle kunna plocka in hela försprånget på det super laget på 12 serier hade nog inte många trott dem. Men det var precis vad vi gjorde och lite till, vi spelade dröm bowling!! Eller vad sägs om 2880, 480 över pari, 240 i snitt!! Det tog oss upp till första platsen, vi kommer gå ut som ledare i morgon, 66 pinnar före super laget! 6 lag spelar vidare i morgon och vi var 371 för 6:e laget.
Överlag sett spelade vi riktigt bra hela laget, enormt kul att bowla en sådan här dag (trots en sliten kropp med 32 serier dagarna innan)!
Topp 6:
2 seriers baker matcher med 50 pinnar i bonus, poängen tas med och topp ska spela stegfinal.
Trots en ganska dålig start lyckades vi samla ihop oss och komma tillbaka så inför utjämningsserien var vi 2:a efter Super laget. 61 pinnar efter och med 50 bonus pinnar för vinst betydde det att vi behövde slå dem med 12 för att bli 1:a på stegen. de 2 banorna vi spelade på var väldigt olika och vi fick börja på den lättare av dem och tog verkligen vara på det, 248 mot deras 190! Men det svändge snabbt när vi bytade bana, vi hade minst lika mycket problem som de hade och precis som vi strajkade de en del på den lätta banan. Inför ruta 9 var de nästan ikapp, strike på Wes skulle byta att Belmo hade det i egna händer. Wes valde att ta en re-rack (trycka om för att få en ny kägel uppställning), det får vi göra 2 gånger per serie om man inte tycker käglorna står som de ska. Problemet var att de hade redan använt sina 2, detta hade inte Wes och Belmo noterat och när Wes tryckte om då för 3:e gången betydde detta att han bröt mot den regeln och slaget blir då bestraffat med 0 poäng. När han sedan inte lyckades spärra var saken i stort sett klar, det blev till slut 420 mot 393 och vi var 1:a på stegen!!
En ovanlig och märklig avslutning men så är reglerna och det var inte mycket att snacka om.
Finalen:
Merica Rooset Illusion med Rhino Page, EJ Tackett, Chris Loschetter, Marshall Kent och Ronnie Russell vann både första och andra matchen för att nå fram till finalen mot oss. De spealde verkligen bra och vi visste att det skulle krävas bra spel för att slå dem, de flesta i det laget är duktiga på att skruva mycket så där trodde vi nog att det skulle bli svårt att göra det bättre. Därför valde vi rakade linjer utanför dem och vi gjorde det bra men någon sämra ruta i första serien gjorde att vi var 15 efter inför andra serien. Den serien blev en strajk fest, inför ruta 9 hade vi chans att pressa dem ordentligt men när Stuart lämnade 7:an på en riktigt skjutare och EJ strajkade var det istället rullgardin ner. Det kändes verkligen som någon släckte ljuset, vi hade gjort det så bra under 2 dagar och så snubblar vi på mållinjen, det kändes verkligen tungt. De spelade kanon bra så inte mycket att säga om men vi hade ett par träffar som mycket väl kunde strajkat, vi saknade helt enkelt det lilla extra.
|