Vienna Open, Wien, Österrike
2/10 - 5/10
http://www.viennaopen.com

Start 1:
Går det så går det, tyvärr en inställning som beskriver starten man spelar den dag man reser. Idag gick det inte!!
Förra året var profilen 42 fot här och siffrorna var väldigt höga, i år är det 38 fot och ryktet säger att tävlings ledningen ville ha cuten runt 1290. Än så länge så känns det Kegel (Ted Thompson) har lyckats ganska bra med  uppgiften att lägga en profil som kommer kräva just 1290. Helt klart är att det krävs bra spel för att skjuta 1300 vilket jag inte var nära attt göra idag, jag började med en trippel sedan gick det bara fel. Dåligt spel och ingen koll på vad som är en smart gameplan, känns som sova på saken är det enda rätta. Men överlag kan man säga att det är gott om friktion vilket gör att många flyttar in i banan och där är profilen platt, alltså inget häng och många slag mitt på 1:an. Flyttar man sedan utåt så känner man av hur lömskt det kan vara med 38 fot, lite hårt missar man 1:an och tar man lite för mycket i bollen är det 3-6-10 som på beställning.
Min 2-manna partner (Mike Fagan) hade inte jättekoll på läget heller men tackvare en serie på 268 lyckades han iallafall göra 1260 medans jag var 100 pinnar sämre än såsad. Klart vi hoppats på lite annat.
Rätt många år så har siffrorna gått upp en hel del de sista 2 dagarna, vi får se om det blir samma i år, hoppas det för min del!!

Start 2:
Att torsdags starten inte går i närheten av ok är en sak men att första starten på fredagen går lika illa efter att jag sovit gott och inte har något att skylla på är bara för j-vla illa!! Visst banorna är rätt tuffa men jag gör det inte lätt för mig. Starten var väl inte så dålig, 30-40 över efter 3 serier och i normala fall är det nu rycket skulle komma men istället började jag missa allt som gick att missa, tappade huvudet helt och föll ihop som ett korthus.
Vet inte när jag spelade 2 starter på europa touren utan att vara nära att skjuta 1200 sist??? Sorry Danne Fransson (vi spelade 2-manna ihop, han hade 1280), hoppas jag kan hjälpa dig bättre som partner framöver!!

Start 3:
Denna starten skulle jag spela med en kille från Belgien, men när han bara försvann (han hade väl sett hur illa jag spelade:-) hoppade Kalle Wahlgren in och nu var det i alla fall nära att det gick bra. Både för mig och Kalle, han började dåligt med jobbade sig uppåt ordentligt. Tyvärr fick Kalle en dålig start på sista serien med 2 tomma men tackvare en stark avslutning landade han på 1304. Jag började också lite svagt, i alla fall på högerbanorna, i serie 1 och 2 strajkade jag alla slag på vänsterbanan men hade ändå bara 400. Det blev inte mycket bättre i 3:e men i 4:e lyckades jag äntligen skjuta en hög serie, en scotchad Hy-Road Pearl såg helt plötsligt het ut, 258 och hoppet tändes! Men när vi bytade bana såg den inte alls lika skön ut, fick byta till vanliga Hy-Roaden och räddade den serien till 200. 200 är en siffra jag testat att göra på många olika sätt nu. I sista serien hade jag ok chans att göra högt igen men 10:an kvar ett par gånger satte stopp för en kanon serie, hade dock chans att strajka ut från ruta 8 för 1308, en siffra som mycket väl kan hålla. Rätt besviken när jag slog ett sket slag i ruta 11:a efter att ha gett mig själv chansen. 1297 är med största sannolikhet för lite och vårt resultat i dubbeln är nog lite för lite också. Ett steg i rätt riktigt, får jobba vidare och försöka kyla ner huvudet i natt, för detta tar på skallen!!

Start 4:
Start 4:a blev inte kl: 12:00 och inte heller med Chris Barnes, istället blev det en chansning på att morgon starten (08:00) skulle vara bra och spel med en av Pergamons mest tränings flitiga spelare, Anton Elofsson. Efter 3 starter som var allt annat än bra kände jag att det var läge att straffa mig själv med ett "wake-up call" kl: 06:00!
Det visade sig inte alls vara ett straff utan ett kanon drag! Tyvärr tyckte inte Anton det, men för mig var det skillnaden mellan att inte kvalat in till god chans för topp 8:a och en bye i finalen!
Min Zero Gravity har varit nära innan och jag har spelat en del med den, men nu höll banorna lite bättre och jag kunde använda den hela blocket. Hur ska jag sedan förklara att jag bara kunnat slå över 225 2 gånger på 18 serier innan och nu var sämsta serien 222?? Vet inte, men ibland är det väldigt lite som gör skillnaden, lite mer häng och helt plötsligt började jag svinga mycket bättre och kunde göra rätt justeringar snabbt. Alla serier mellan 222 och 258, 1433 totalt och just nu en 4:e plats, hoppas och tror det kommer räcka för topp 8! För övrigt var Robban näst bäst i starten med 1364 efter att han avslutat med 750 sista 3 serierna, Zero Gravity för han också!
Skönt att denna dagen blev väldigt mycket behagligare än befarat, även om det var frestande att spela en start till som jag då skulle spelat med Barnes så blev det nobben wink mot honom. Vila betydde mera och Osku hade inget imot att ta min plats. Vill ju ändå inte vara kompis med den gubben nu, nästa vecka är det ju Weber Cuo dags och då är vi ju allt annat än kompisar!!!!

Final:
Söndag kl: 12:30, då jag slutade 4:a i kvalet går jag in i finalsteg 2. 30 spelare ska då spela 6 serier om 18 platser och sedan tas poängen med till nästa 6 serier.

Det här är de riktigta tunga stunderna i en bowlares liv, direkt efter finalen när man åkt ut för man underpresterat och vill inte annat än att komma hem med en gång. Så vet jag att det är över ett dygn till jag får krama om mina älsklingar och få lite tröst!!
Som sagt en dålig prestation, alldeles för många dåliga slag och när banorna är så tuffa som de var idag tar det för lång tid att hitta rätt ställe i banan och så tar man ju inte heller vara på de lägen man får. Jag började bra men sedan var det natta i 3 serier, rå gnet och inget annat än att försöka rädda 200 hela tiden innan jag flyttade till höger och lyckades slå en ok serie i 5:e som gjorde att jag hade chansen inför sista. Men det banparet var torrare och jag blev kort alldeles för många gånger. När det inte finns något häng är det lätt att man inte litar på sig själv och så träffar man mitt på 1:an var och varannan gång. Så klart klippte jag en spärr mitt i allt elände och så var sagan slut för denna gången. 1230 (22:a plats) och 18:onde platsen var 1258.
En sak är säker, det kommer inte bli någon dans på rosor för de  18 som nu ska fortsätta på dessa banorna utan omoljning.
En dusch sedan blir det till att heja fram Robban, Osku och Magnus.

För övrigt var det ett bedrövligt genrep för vårt Weber Cup lag, med Stuart på en 19:onde plats som bästa gubbe. Låt oss hoppas på ett dåligt genrep är bra!!!

 

Martin Larsen
2014-10-05

« Tillbaka