Falkenberg - TP (44: fot), 11-9:
Min 17:onde säsong i svenska elitserien startade kanske inte på absolut bästa sätt. Efter att vi de senaste gångerna kört över Falkenberg ordentligt på lite korta profiler så får man ju förstå att de tyckte att det var läge att testa en längre.
De börjadde mycket bättre än oss och till slut hjälpte det inte att vi lyckades samla ihop oss och spela bättre än dem, vi hade gett dem för långt försprång och kom inte ikapp. 7-3 efter 2 serier och förlust med 11-9 när vi var färdiga, trots att vi slog ner fler käglor, 6965 mot 6802. Den skillanden satt i vår stjärna för dagen, Mattias Wetterberg slog 1026 inklusive 12 raka kryss i serie 2!! Själv gnetade jag ihop 867 men hade väldigt svårt att hitta rätt med klot och linjeval.
59:an - TP (41 fot), 9-10:
59:ans debut i högsta serien höll på att sluta med en praktskräll, att de skulle kunna rubba svenska mästarna var nog ingen som trodde men efter att de tagit ledningen med 8-1 var det ju inte mycket som tydde på något annat!
En fullsatt Turbanhall var på väg att bevittna skrällen, nu fick de se det svarta gänget bli uppläxat av coachen efter 2 serier och efter det hände det grejer. Vi började få lite mer koll på de mycket luriga banorna i Hässleholm men spelade inte bra i 3:e serien heller, kunde dock vinna den med 4-1 vilket gav oss chansen inför sista. Nu började hemmalaget att visa lite av debut nerverna och vi fick äntligen visa vad vi går för!! 1775 var långt mycket mer än något av lagen mäktat med innan och i sista rutan kunde Wetterberg/Fransson spela hem sista borde och 10 svartklädda grabbar kunde andas ut!
|